”Glömskast” norr om ekvatorn…

Det är jag !!! skulle försöka att göra ett nytt inlägg…. vad i hela friden hade jag för lösenord. Pannan i djupa veck försökte leta i min kom-i-håg bok, ja ja men visst där var det ju….trodde jag… men icke sa nicke det stämde ju inte. Bara att skaffa ett nytt, vilket jag ju fick omgående, men vilka heroglyfer. Kom jag in da´? nej det gjorde jag inte. Ett nytt lösen ord.  Funkade hurra ändrade det fort som en grisblink till något som är enklare lättare att komma ihåg. Så nu är allt som det ska vara till nästa gång. Nu verkar det att fungera i alla fall.
Men hur kan man bara bli så glömsk, jag kan vara på väg att hämta något och hinna glömma det på vägen dit. Ja, det är bara att gå tillbaka stället där jag var när jag kom på det jag skulle hämta.
Nu ska jag berätta något som är så dumt så det är inte klokt. Säg att jag ska gå ut i köket med en kopp samtigt som jag blir sugen på nåt´ då kan jag öppna kylskåpet och ställa koppen där. Ja, jag vet att det inte är klokt, det som gör att jag jag bär mig så infernaliskt dumt är väl min räddning. Att jag fattar att jag gör så här, måste väl vara det som gör att jag inte har tappat förståndet helt.
Jag har inte glömt att jag har en gossig vovve, Nora min älskade lilla boxer tjej.  

 Det är så underbart att få ha Nora nära mig, hon är en sån enorm personlighet. Så vår lilla kennelhund, Eivors och min, är en gudagåva. Noras besök här hemma hos oss kan inte beskriva med ord. Så visst är det viktigt med djur.
 De underbara service hundar som finns att tillgå både för sjuka barn och gamla, är väl helt fantastiskt, jag vet att det finns en boxer i Uppsala/stockholm som verkligen bjuder på sin charm. Känslan att ha ett gulligt, mulligt och mjukt djur hos sig gör verkligen en stor skillnad. Jag mår mycket bättre psykiskt av att bara höra ljudet av hennes tassar, vakna på morron´av att få en slick på kinden, och klappa en underbart mjuka päls. Det är en nåd att stilla bedja om.
Jag tycker synd om de människor som inte tycker hundar, katter, hästar eller vad det än må vara. Att få uppleva vilkorslös kärlek av ett djur… ja vad ska man säga.
en sak är ju helt klart för er nu …eller jag är glömsk. För hur kom jag in på djur….ja jó de är ju mitt liv dä´se.
Jag måste ladda över lite av mina bilder till min laptop det är för mig lite ovant att inte ha bilder på både det ena och det andra på min blogg .
Jag ska inte glömma det ”skratt”