Mitt dåliga samvete…

Ja, jag har dåligt samvete för att jag inte bloggar mer här på WordPress.
Det blir långt mellan texterna jag skriver här och jag skulle väl sköta detta
lite bättre… men nej den blir liksom bortglömd.
Nu tycker jag att det är trögt överhuvudtaget med allt och speciellt att blogga.
Vintern har tagit ett hårt grepp om mig i alla fall, det är tråkigt och grått både i sinnet och i luften.
Fast det är februari och fåglarna börjar med att kvittra in våren, och ute börjar det spira i rabbaten det kommer upp små knoppar av pärlhyasinter, men i mig är det vinter, än.
Tänk vilken växtkraft det ändå är i naturen att det kommer små knoppar upp ur jorden,
det snöar och är milt och kallt om vartann med de spirar där små och ståndaktiga är dom.
Grannen ska fylla jämt, 50 år alltså, och önskar sig en faggstång. Denna införskaffades för någon vecka sen. Bara för att den fanns så skulle den ju monteras, kanske inte helt och hållet men bara lite. Sagt och gjort grannarna började gräva ett hål där flaggstången skulle stå. man skulle försöka gjuta fundamentet till den.
1.20 meter ner i backen kom de för det var rekommendationen. Till allas förvåning var det ju ingen tjäle i backen, ja, förvåning och fövåning det var ju januari men inget är ju frustet och inget förvånar en´ längre. De låg där och tog upp jorden ur hålet och så vips, splash kom de på en källåder.
Det fullkommligt sprutade vatten och hålet fylldes fort.
Jag vet att det finns källådror i vårt kvarter och nu efter allt regnande så var det väll proppfullt med vatten.
Min släkt byggde sitt första hus här där jag bor 1905 och det är ju över hundra år sen.
Då var det bara skog här omkring nästan ingen bebyggelse och min mormor berättade att det fanns flera källor här. Så nu har det kommit fram en, vi, grannen och jag började direkt att planera in en pump det vore ju idealiskt för att vattna våra blommor med.
Vi får väl se hur det blir en flytande flaggstång eller en pump till blommorna.
Skulle nog tro att det blir en faggstång. 

                  

Jag trodde att jag hade klarat mig…

                  

Jag trodde att jag hade klarat mig ifrån JULbacillen, men NEJ det hade jag inte.
Igår slog den bara till,
Hade… jag köpt nog med julklappar,
Skulle… jag inte tvätta fönstren,
Hur… blev det med jukbaket,
Har… jag tänkt på allt mat, frukt, godis…..jag
Ja, listan kan bli lång och jag som så kaxigt sagt att det blir jul ändå man behöver inte stressa. Allt finns färdigt det är bara att handla hem, lutfisken, skinkan, gröten, sylta,
brunabönorna, röd/brunkålen…… men nej, det bara kom över mig som en stormvind.
Svepte iväg med mig och alla mina måsten som jag så klokt bytt ut mot bör var bara borta. 
Det låter ju onekligen mer behagligt med bör, jag bör tvätta fönster, baka eller vad jag nu tänkt mig att göra.
Men igår satt den där, rakt i prick tog den och jag rusade runt på COOP, och in på JYSK en sväng.
Det bästa med allt var att den gick över på en timme eller så.
Jag hade tid för min lymfmassage och då fick jag vare sig jag ville eller ej ligga still i c:a  1½ timme och då hann jag ikapp mig själv.

Men jag tänkte att större Energitjuv än julen…….. finns det?
Den hann nästan ta musten ur mig bara på ett kort ögonblick.
Ja, det blev väl några mer julklappar men inget dyrt eller så, och jag hann få klart för mig att vi hinner köpa hem allt till de där timmarna som är så viktigt på Julafton när allt ska stämma.
Jag har ju upplevt jular när jag legat i sängen. En med pågående både cellgift och strålbehandling då är man inte så kaxig utan då får det bli som det blir och de blev 
Jul det året oxå.
Granen kom in, julmat fanns t.o.m en och annan julklapp.
Så varför denna jäkla stress som drabbar oss alla, Energin behövs så väl till annat.
Fönstren blir skitiga på ett par dagar igen och mellandagarna då är det ju som vanligt.
Hundar ut och in, damm och annat kommer tillbaka, så varför ta ut sig för bara ett par dagar.
Dammråttorna har ett rikt och härligt kärleksliv hemma hos mig de förökar sig precis som man förväntar sig att råttor ska göra. Och vadå….. skit samma det blir mörkt tidigt på dagarna nu och då ser man inte varken dammråttor eller skitiga fönster.

 

Jag stuntar i att städa och går ut i naturen med hundarna Fiffi , Mimmi och Izack tycker att det går lika bra att leka inne med varann vare sig det är kliniskt rent eller ej.

Till alla er som svär ve och förbannelse över datorer

Den här lilla videosnutten hittade jag på YouTube den är ingen  ”Norsk historia”
utan den är rolig på vilket språk den än har. Nu är det ett Norskt inslag och jag vill bara säga att är det några som har humor är det Norrmännen
/ Wanja
Klicka på adressen och få er ett gott skratt !!

http://www.youtube.com/watch?v=JaUULepIpbA  

Vår nya Image ..Trebula Image, alias

              …………Mimmi-mumma-kardemumma-gumma

När lillan kom till jorden det var en dag då göken gol. N..ja det var en dag i maj då hon allafall ”gjordes” i skogen vid Örebrobrukshundklubb …
Ja, parningen var då 1 maj  i skogen för man måste ju gå undan lite när man blir så där intim och om göken gol eller ej det hade Uffe och jag och de andra som var med och ”höll i” inte en aning om.
Ja, nu var det bara att vänta ……………. är tiken dräktig..
ja, och så …
NÄR föds dom de små liven och ska allt gå bra.
I juli 2004 så föds det ett gäng boxervalpar och en skulle bli vår.. vår nostalgi hund.
Vi hade ju ägt farfar, farfarsmor  unt so weiter… och pappa till valpen var Fiffis bror Phelix, kan det bli bättre. 
Nu blev det, visst en nostalgivalp….. men det är oxå den första ”vildhund ” vi ägt.
Allt började så där högtidligt, vi hämtade den lilla valpen nu döpt till Mimmi till vardags.

Jag visste att Trebula kenneln låg långt bort men till ” världens ände” var det inte långt och precis som det var sagt… vägen tar slut vid vårt hus, sa tikägaren.
Ja, nu börjar det roliga, sa kärringen som åkte ut för kyrktaket…

och det var precis det som hände. 
Mimmi var hemma, på fem röda minuter hade hon allt klart för sig. Man kissar inne bajsar inne och sen kan man leka med kluttarna….Gud hjälpe mig …..vad har vi fått hem.
Jag skulle en dag på läkarbesök och en mycket ledbruten och ”dålig” reumatiker skulle bara se efter hundarna medan jag var borta trekvart sådär.
Jag satte upp kompost nät och så myggnätet förståss det stoppar ju Fiffi……… hann inte mer än åka så hoppade den lille hunden rakt igenom allt och ut på gården… FRI FRI… 
så som fågeln i aftonsången och efter kom då hon, som hade ont i alla leder….cirkus blev det…… naturligtvis.
När Mimmi flyttade in hade vi en soffgrupp i skinn och en sliten stresslessfotölj som sjöng på sista versen… Nu bor Mimmi tillochfrån hos mig annars är hon stationerad hos den andra Boxerladyn  i Karlstad, vilket var planerat.
Det där med skinngruppen ja…. det finns andra att köpa och stresslessfotöljen ja, den är ju riktigt fin nu. Allt harmonerar så att säga allt är lite trasigt………. 
Ja, jag kan rada upp historier om denna lilla ljuvliga varelse som,

- jag jagat i skogen för att hon inte ville komma..
- alltid kissar inne hemma hos mig första dagarna,
- stjäl som en korp, vilket inte husse begriper utan .. smörgåsen ja, ja
- är fullständigt underbar
- älskar att göma sig i skogen för de andra hundarna, ja hon gör det !! Fibblar bort Izack och så hoppar hon fram när letat en stund.
- springer så man får hjärtat i halsgropen .. men klara allt galant
- vi alldrig skulle vilja byta mot någon annan
- älskar

Mimmi blev ju vuxen tillslut och en mycket duktig liten fröken hon tävlar i både spår och sök och så har vi det där med …lydnad. Det går så där men jag tror att matte Eivor och Mimmi tar det mer med ett leende än på största allvar. Hon är ju godkänd i de bruksgrenar som hon tävlar. Men hon har ju att bråd på pappa Phelix tävlar ju i elitklass i både spår och lydnad. Så ”farmor” tycker nog att det ska kunna presteras mer….
Ska försöka länka en länk från NWT om henne och hennes kamrater i sökskogen.
( hoppas det går)

.ExternalClass .EC_hmmessage P {padding:0px;} .ExternalClass EC_body.hmmessage {font-size:10pt;font-family:Tahoma;}    http://www.nwt.se/ArticlePages/200710/3

-  

Mimmi är och förblir en av de roligaste vildhundar vi ägt.

Mammografi…

Ja, imorgon är det dags för den där ”förfärliga” kontrollen mammografi.
Den är ju väldigt bra att få den förmånen att få sina bröst ”röntgade”
och man ser ju om det skulle vara någon förändring tidigt….. men ändå !
Det är inte det … det är bara att man ska titta efter en cancer.
Och så måste jag gnälla lite det gör faktiskt väldigt ont att bli ihoptryck, att göra ett bröst platt…det krävs krafter.
Och varför får inte män gå på kontroll för prostatacancer ?? Den drabbar ju dom lika hårt och även mer än man tror.
Ja, ja  jag vet att det är otroligt många som drabbas … och det finns ju fler ställen på vår kropp där det kan hända.

Oktober är ju den ” ROSA MÅNADEN ” rosa bandet säljs till förmån för
bröstcancer forskningen tror många, men den går ju till cancerforkningen.

Jättebra….. men..

Är det någon som köpt det GRÖNA bandet, som representerar gyncancer.
Eller BLÅ bandet som är symbol för prostatacancer.
Eller det ljusblåa bandet med en vit fjäril som är symbol för att man stödjer Lymfödem,
vilket drabbar män som kvinnor efter strålbehandling och operation där lymfkörtlar tas bort, lymfbanor kapas…

Jag vill inte låta avig men vore det inte bättre att ha ett gemensamt band för alla
cancerformer ingen nämd ingen glömd.
Det är förfärligt att ha någon nära som drabbas eller att få det själv … det är ingen 
dans på rosor. 

Då undrar jag och ”det här är bara en fundering” ….. om någon har cancer i magen, levern, lungorna …. och så har vi en hel månad med bara jippon, för det är jippon men de drar in pengar, tror många, för de som drabbas av bröstcancer….. 

Varför inte bara låta det vara en ” handling som går i fronten för alla oss som drabbats” . För jag tror att det finns missuppfattningar. Detta pratas det inte om utan det är mest bröstcancern som får stå i rampljuset.
Man kan ju som alla vet kolla sina bröst, vilket är av yttersta vikt…. men man kan ju inte kolla sina njurar eller sin lever.

Nej, jag skulle vilja ha ett gemensamt band för att kunna visa sitt stöd för ALLA som är drabbade av denna helvetessjukdom.
Ett band med  ” alla  färger ”   man kan  ju ge cancer/barncancerfonden pengar.

Jag vet  att alla dessa miljoner kronor som kommer in under oktober månad kommer alla till glädje.  Men jag skulle bli glad om jag såg ett grönt band på någon eller ett blått på någons jacka . Jag kanske kan misstolkas men de är ju så många fler ställen på vår kropp som drabbas. 

      
                  

Det här är en illustration av mig Boxerladyn´ som Margareth Osju Arverud gjort. 
Jag tycker att den är vacker och tyckte det illusterade ” mina ” tankar just om band.

Alla helgons Dag

                                           Alla Helgons dag …

         …………konstig helg tycker jag på ett sätt, och självklar ändå!!??
Det är ju så att för många är det den dag som är till för att komma ihåg och
minnas de som lämnat oss för färden till andra sidan.
Jag har många som gjort den resan,  mina gamlingarna, en liten dotter, en av mina bästa vänner (bara 28 år) ..  de är några som finns  där på andra sidan och jag hoppas att de tar emot mig den dagen det är min tur att ta den ”resan”.

Jag har ju mina hundars aska hemma ” på ett hemligt ställe” de är med mig
här i huset. 
Jag är inte rädd för döden, den skrämmer inte mig längre, men jag vill inte dö, jag är alldeles för nyfiken. Bara av den anldeningen skulle jag inte ha ett dugg emot att bli sådär 150-200 år ???
 Jag har ju själv varit väldigt nära döden ett par gånger och att lämna detta jordeliv under tiden då jag var svårt sjuk i cancer. Det är ju det enda som är säkert, att vi en gång kommer att göra. Det att vi dör.
Jag kan tillochmed skratta åtoch om döden om  det skulle vara så att en komisk sitution skulle uppstå. 
Så där för ska ni få några små roligheter som jag skrattade gott åt när jag hörde.

En av gubbarna som jobbade på kyrkogården höll på att göra i ordning för en gravsättning. Han grävde och det började skymma. De andra tänkte att nu ska vi
skrämma ”gubben” lite så de började bete sig konstigt och lite lufsa runt mystiskt där han stod och grävde.
Jodå, han hade att sett vad som hände runt om honom och så säger han, högt och tydligt.
- ” Det gör inget att ni är uppe och rör på er, men ni får inte lämna området”

En annan den är lika go´ den…………..

En av de som inte är av den vassaste sorten av knivarna i lådan, gick en sommardag på kyrkogården. De som klippte gräset och skötte gravarna hade satt sig på en bänk och tog lite eftermiddagkaffe. Han tittar på dom och säger…
” jasså ni är så pigga så ni får sitta uppe och dricka kaffe” 

Ja, nu har jag skojjat klart.
Det är självklart att jag har respekt för de som tar denna helg på allvar och känner sorg och saknad efter de som lämnat oss.
Man får bara hoppas att det är så att man träffs igen ……

Ja då satt jag här en hel kväll……………..

Och jag satte in bilder försökte att summera sommaren !!!

Det gick ju bra tills allt skulle publiceras.
Då hände det saker ……en hux-flux säger min väninna.
Allt bara var på fel plats.
Så jag började om och började om och började om. Det är tur att jag inte har högt blodtryck för då hade jag inte varit i livet idag.
Jäklars vad sur jag blev och inte gick det bättre av att jag gick upp till hysterins höga punkt.
Nej, jag fick ge upp.
MAXI, ICA affären har öppet till 22.00 i min stad så jag tänkte att jag åker dit och köper något kul.
Födelsdagen var i antågande så jag och (alla andra ) som fyllt eller fyller år har fått en Dajmtårta av ICA.
Jag hämtar den tänkte jag och åkte dit, det var bara jag och Securitasvaker i affären men jag var tvungen att komma ifrån datorn ett tag.
Åter hemma satt jag mig för att sätta in bilderna………….

Nej Nej  nej … det kom bar upp en rad att om man ville titta på mitt inlägg kunde man ju trycka på den då………..

Jag gav upp men vad jag blir trött på allt när man gör något som man inte vet att man gjort.
Ska bli kul och se om det här kommer fram som det ska genom etern.

En glad hälsning från en glad hund och hennes matte  till er alla

                                   TREVLIG  HELG

            

Summering av sommaren…

Härligt med kompisar…

| View Show | Create Your Own

Det är tur att man har vänner och mycket goda vänner ska man vara rädd om.
Min väninna C.R och jag har känt varandra sen vi bara var en tvärhand höga.
Vi satt och pratade om det idag vid eftermiddagsfikat.
Tänk hur det kan bli ….
Jag växte upp som enda barnet och hon en av tre.
Ändå känns det som om vi var syskon, det kanske är ett önsketänkande från mig men vi var väldigt nära varandra som barn.
Hon flyttade  till västkusten när vi var tonåringar med sina föräldrar men vi höll kontakten. 
Vi har barn i ungefär samma ålder och vi är båda hemma på dagarna nu för att vi inte mår så prima som vi brukade.
Och vi har hundar som intresse, kan det bli mer lika ??
Nu är ju inte hundarna av samma ras med vad gör det huvudsaken är att de har kul tillsammans när de träffas för det har vi.
Om uppväxten kan prägla att man blir lika så är det en svindlande tanke vad det kan påverka.
Vi tycker om att ha djur ikring oss både levande och som prydander, vi tycker om änglar, vi har helt ovetande om varandra köpt samma gardiner och inredningen i våra hus har nästan samma stil. 
Det kan vara en tillfällighet men det är kanske så att ”kaka söker maka” och gjorde det redan när vi var små. Att  just vi tyckte om varandra och ville vara tillsammas som barn.Ett stor ”barn” som finns i mitt hem nu är dagishunden Izack måste bara lägga in en bild på honom. Han är så snäll mot de små hundarna som C.R har han är en liten gentleman mot småtjejerna.

                       

Vofför gör man på dette vise

Ja, varför gör man på dette vise ?
Har en blogg till som man inte riktigt hinner med, ja inte vet jag.
Storhetsvansinne, egotrippad, titta på mig… eller så är man bara
väldigt pratglad. Fast i detta forum skrivtokig.
Jag har ju tagit bort alla måsten jag har bytt ut dom mot bör.
Man måste inte i min värld utan men man bör, mycket bättre tycker jag.
Hade min mamma levt idag hade hon varit helt inne på att man måste:
- plocka bär,
-svarta vinbär
-röda vinbär
-blåbär
-hallon
-körsbär, moreller, bigaråer
…………..Yes, you name it ……..
Och då även sylta och safta men…..  
NEJ, det är nej på det.
Jag har aldrig tyckt om att plocka bär, fy så tråkigt.När jag var barn hade min moster, som i regel var med i skogen, alltid med sig en påse godis till oss barn. Hon förstod hur vi kände det, nu är hon 93 år har haft en stroke men är lika go och förstående nu som hon var då.
Hon gillar heller inte att plocka bär.
Det kan hon säga idag, förlamad på höger sida och helt oförmögen att göra allt som hon kunde förr.
Man kan ju sakna något man inte kan göra, även om man inte har tyckt om att göra det när man kunde.
Så nej, det blir ingen sylt och saft. Det får man köpa om man vill ha det.

Blommor däremot är roligt att hålla på med.
Måste bara få skryta lite med mina änglatrumpter jag lägger ut lite blider här under de ha blommat något helt fantastiskt i år.

 

Tomaterna har mognat de också , röda söta och goda är de när man tar dem från plantan. Så vackra de är både röda och gröna.

  

Fåglarna får ta mina bär, jag bjuder på dom. Rönnbären börjar bli röda och då kommer Sidensvansarna vackra fåglar tycker jag ska jag dom med kamran.
Hoppas få bra kort, så det kommer mer rapporter om mina bär och deras
roll i att hålla fåglarna glada